Nu har jag blivit en stolt Pappa!

Fredagen den 31/10 blev jag pappa till en underbar pojke som skall heta Rasmus. Han kom ut på morgon kl 7.26 och fort gick det menom inte lite för fort. Vi kom in till BB vid 4.30 efter att Petra hade haft mycket värkar på natten och täta var dem ca var femte minut innan vi åkte in. Tre timmar tog det innan han kom ut. Han blev en riktigt stor pojke på hela 55 cm och vägde 4280 gram.Kommer han bli basketspelare..*undrar*

Ja vi hade många som gissade på när Ramus skulle komma men det vara bara en som fick rätt. Kan inte mer en säga grattis till tant Johanna (28 år) i Markaryd som i försig hade garderat sig med den 1/11 också.

Eftersom allt gick fort så fick Petra det lite ont men ack så stark hon var alla heder till henne hon är en grym mamma och dessutom hade hon bara lustgas som bedövning de ni först föderskor. Vi blev kvar fem dagar på BB, och under dem tre första dagarna så var Petra ganska svag eftersom hon förlorade en hel del blod. jag tror jag fick ta ca 20 blöjbyten innan Petra fick ta sitt första men det var lärorikt att ha mycket tid med mitt första barn. Fick vara ensam tre timmar då han bara var 4 timmar gammal då Petra opererades för att få stopp på blodflödet. Det kändes lite ensamt men var samtidigt mysigt men utan den hjälp och coachingm som man fick på Södersjukhuset av barnmorskorna hade det varit svårare. dem var riktigt grymma på det dem gör och kan få en att le nästan hela tiden.

Men allt var inte bra på BB även om 90 % var superbra så var det den enormt tråkiga maten. Av dem åta måltider jag åt där så fick vi kokt potatis sju gånger. Jag var så trött på denna potatis. Det är inte det som jag äter det hemma särskilt ofta heller. Så på fjärde dagen blev jag tvungen att gå ner till kiosken i entrén och köpa två varmkorvar och en grekisksallad och det har sällan det varit så gott som just den kvällen.

Den dagen vi kom hem kändes ganska efterlängtad vi fick åka hem redan på den fjärde dagen om vi ville men kände att vi behövde en dag extra för att återhämta oss lite till och känna att vi var redo för att komma hem. Redan på hans sjätte levnadsdygn börja han lyfta huvudet lite som du kan se nedan

Dem första dagarna hemma har varit helt underbara känns ibland inte som han är en bebis. Han har redan sovit en hel natt i sin nya spjälsäng det var riktigt skönt att sova en hel natt förutom att Petra ammade vid 4 tiden på natten. Vi har även hunnit med två besök på BVC. Men dem kommer inte komma på något hembesök kändes onödigt tyckte Pia som är barnmorska nere på Tyresöhälsan. Rasmus råka ut för lite sår på händerna efter bara några dagar då det blev rött och varigt runt nagelbanden men ingen vet varför det är bara någon bakterie som trängt in så han har fått pencelin nu under några dagar och Fingrarna ser nu bättre ut och han mår bra.

Det verkar bli ett långt inlägg så jag bryter här nu och får skriva mer sen..Om ni har några frågor om något om Ramus eller familj så kan ni skriva i gästboken eller höra av sig till oss.

Tack för alla finna hälsningar till honom och alla SMS vi fått ni är underbara. Kändes som han är efterlängtad av många.

Ha det så bra så länge så syns vi snart igen *En stolt Pappa i sina bästa år* (28)